Självdrag är den äldsta formen av ventilation och är vanligt i bostäder byggda före 1970. Självdraget bygger på att varm och fuktig luft stiger naturligt via kanaler från bad- och våtrum, vilket i sin tur gör att frisk luft dras in via friskluftsventiler. I äldre bostäder kom ofta luften in via otätheter i vägg och fönster.
Generellt sett fungerar självdraget dåligt, och är beroende av temperaturskillnaderna inne och ute. Ju kallare ute desto mer drag, vilket ger överventilation den kalla årstiden och för lite ventilation den varma årstiden.

Renoveringar är något som kan påverka självdraget negativt. Exempel är byte av värmekälla från olje-/vedpanna till mer energieffektiva system t.ex. värmepumpar. Utan värmen i rökgaserna från olje-/vedpannan minskar draget i skorstenen, och därmed ventilationen.
Byte till nya och tätare fönster, dörrar samt tilläggsisolering är faktorer som gör stor påverkan på självdraget. Dessa åtgärder är såklart bra, då det ger en mer energieffektiv bostad, men ventilationen behöver ses över.

Tips!
Installera friskluftsventiler i sovrum, vardagsrum och allrum.
En tumregel är en ventil per 25 m2 boyta.
I våtrum behöver självdraget förstärkas med fläktar.
Välj en fläkt med konstantdrift och självjusterande fuktstyrning i våtrum, så är du trygg med att den farliga fukten alltid ventileras ut.

Exempel
Lösningsguide för en villa på 150 m2 med fyra sovrum, ett vardagsrum och två badrum:

6 st friskluftsventiler
1 st i varje sovrum och 2 st i vardagsrum
(1 st per 25 m2 boyta, dvs 150 m2/25 = 6 st friskluftsventiler)

2 st fuktstyrda fläktar, 1 st i varje badrum

Alternativa lösningar som även spar energi genom värmeåtervinning, kan vara att installera rumsventilatorer eller ett balanserat ventilationssystem (FTX).