Ingen annan enskild faktor i inomhusklimatet är lika omdiskuterad som "torr luft" och önskan om högre luftfuktighet inomhus.
Drag och känsla av torr luft är ett komfortproblem, som många känner behov av att åtgärda.

Det finns en risk för infektioner på grund av förorenade luftfuktare, i tillägg är luftbefuktning energikrävande. Det finns inte dokumenterat att symptomen man upplever vid torr luft försvinner genom att installera en luftfuktare.
I bostäder produceras fukt vanligtvis från dagliga aktiviteter, utom under extremt kalla perioder. Att tillföra fukt i bostaden av komfortskäl, gör att man glömmer efterföljande risk för hälsoproblem och skador på byggnader.
Hälsoproblem med fuktskador och felaktig användning av luftfuktare väl dokumenterat, och det rekommenderas försiktighet med extra tillförsel av fukt även hos barn med astma.


Har vi behov av luftbefuktning inomhus?
Föroreningar och för höga inomhustemperaturer är förmodligen de vanligaste orsakerna till att man känner behov att befukta inomhus. Detta på grund av en "känsla av torrhet" som kan bero på partikulära eller kemiska föroreningar.
Om man har en känsla av torr luft bör man först värdera andra lösningar än att installera en luftfuktare. Man förbättrar komforten mycket genom bättre rengöring i bostaden, öka ventilationseffekten eller att justera inomhustemperaturen till en lägre nivå (20-22°C). Mattor och andra textiler kan öka känslan ytterligare av att det är «för torrt».

Toleransen för minskad luftfuktighet är individuell och oftast ett komfortproblem vintertid.
Av erfarenhet är det dåligt samband mellan människors upplevelse av "torr luft" jämfört med uppmätt relativ luftfuktighet.
Fuktmätare för hemmabruk är inte tillförlitliga och indikerar ofta felaktiga fuktighetsnivåer.

Det finns inga officiella normer för fuktighet inomhus i Norden. På grund av risken för kondens och mögeltillväxt på dåligt isolerade ytor samt att förhindra tillväxten av dammkvalster inomhus, rekommenderas det att acceptera låg luftfuktighet under vinterhalvåret och undvika ytterligare befuktning av komfortskäl.
Vissa personer med lungsjukdomar eller eksem ha nytta av något högre luftfuktighet. Detta bör lösas med individuellt anpassad lokal befuktning.
Alla typer av luftfuktare är beroende av bra rengöring och underhåll, vilket tyvärr brukar vara eftersatt. Luftfuktare kan därför utgöra en betydande hälsorisk, i tillägg till att uppvärmningen av det fuktade vattnet kräver mycket energi.

Bostäder med "naturlig ventilation" genom ytterväggsventiler i väggarna eller spaltventiler i fönstren har ofta ett motsatt problem. Det tillförs för lite luft till bostaden, för att fukt från aktiviteter i bostaden kan absorberas av ventilationsluften och föras ut genom ventilerna.
Tvätt, personlig hygien och matlagning ger ett fuktöverskott som kan orsaka kondens på fönster eller andra kalla ytor. Det är önskvärt att luften i bostaden i genomsnitt byts en gång varannan timme (motsvarande 0,5 luftomsättning per timme). Det är viktigt med bra frånluft från tvättstugan, köket och badrummet.

Å andra sidan kommer för höga lufthastigheter, vanligtvis från ventilationssystem som inte fördelar luften jämnt med låg hastighet i rummet, torka ut slemhinnorna och förstärka känslan av "torr luft".
I bostäder produceras det vanligtvis tillräckligt med fukt från dagliga aktiviteter, utom under extremt kalla perioder. Det är inte ovanligt att relativ luftfuktighet i allrummen ligger inom intervallet 40-60%, vilket rekommenderas som optimalt. Konstgjord komfortbefuktning avrådes.
Risk för fuktskador på kalla delar i byggnadskonstruktion är särskilt störst när det är minusgrader ute och vattenmängden i luften sjunker, och man använder luftfuktare utan någon kontroll.
Andra orsaker till känsla av torr luft bör värderas såsom luftföroreningar, snabb luftrörelse, mögelskador och damm.
Kort sagt: Befuktning av inomhusluften är energikrävande, ofta onödig, utgör en risk för kondens och bör minskas av dessa skäl.

 

Några av orsakerna till att man vill ha konstgjord befuktning:

a. Känsla av "torr luft" - önskan om "komfortbefuktande".
- Hög inomhustemperatur (över 23°C)
- Låg relativ luftfuktighet (under cirka 20%)
- Stor luftväxling/stora luftrörelser
- Dammpartiklar
- Kemiska luftföroreningar
- Personliga förhållanden: Allergi, läkemedel som torkar slemhinnor etc.
- Hudsjukdom (eksem, atopi).

b. Luftvägssjukdom (bl.a. cystisk fibros, falsk krupp), kolik, astma, hosta, segt slem etc.)

c. Användande av kontaktlinser.

d. Statisk elektricitet (gnistor, drar damm till huden)

e. Hänsyn till inventarier (konst, musikinstrument, datorutrustning, möbler, parkett etc.).
Användning av luftfuktare måste övervägas individuellt. Användningen måste ske med rutiner för underhåll så att inga skador kan uppstå på inredning eller utlösa sjukdom hos människor.


Luftavfuktning
Ibland kan det vara lämpligt att använda en luftavfuktare i ett våtrum för att undvika fuktskador. T.ex. i byggnader där fuktproduktionen är särskilt hög och där ventilationen inte kan avlägsna tillräckligt med fukt och som är utsatt för kondens med risk att medföra byggnadsskador och mögeltillväxt.
I gamla källare, men tyvärr också i många nyare bostäder med dålig dränering, kan grunden vara fuktig och leda till mögeltillväxt, synlig eller bakom väggskivor. Detta medför att " Mögellukt" eller "källarluft" tränger upp i bostaden.
Innan dränering är genomförd och fuktskadorna sanerats på optimalt sätt, bör man överväga att använda en effektiv avfuktare (som kondenserar luftfuktigheten till vatten och hälls ut). Detta är kan också vara aktuellt i dåligt ventilerade våtrum.